Nu var det dags för årets rallyhöjdpunkt: South Swedish Rally i Ljungby. Volvo Original körde samma slinga som storfräsarna på lördag : 10,5 mil special uppdelat på 9 sträckor med service i Ljungby efter var tredje sträcka. Efter debaclet i Falckpokalen krävdes en kämpainsats av hela mekanikerstaben för att få bilen i racedugligt skick. Micke låg under framvagnen till 22:00 på kvällarna innan han gick på arbetet som tryckare kl. 23:00.
En lätt kris uppstod någon dag innan avfärd när alla detaljer var på plats och det visade sig att det inte gick att svänga. Styrväxeln hade kroknat inuti. Turligt nog hade Lasse en styrväxel över. Tyvärr passade inte knuten mellan ratt och styrväxel. Problemet löstes genom att Lasse i hällande ösregn la sig under en Volvo på Bromma Bilskrot och skruvade loss en passande knut.
På motorvägen efter Mjölby hördes plötsligt en smäll från släpet. Jag tittade i backspegeln och noterade att ett hjul lossnat och rullade bredvid oss. Efter att ha placerat ut triangeln konstaterade vi att ramen släpade i backen Hjulet måste på. OK. Vi tar tar en mutter var från de övriga hjulen. Fram med domkraften och på med hjulet. Då kom nästa dråpslag. Ingen av pinnbultarna hade en enda gänga kvar. Nu var goda råd dyra. Tre timmar och 20 mil kvar till besiktningen i Ljungby.
För att komma vidare lastade vi av racern så att släpramen gick fri. Sedan in i varsin bil och färden fortsatte söderut. Därefter vidtog ett ivrigt telefonerande. Via Anders fick vi kontakt med Peo Telehagen (kartis åt Anders Svensson som kör Volvo Original för Ryds MK). Han tipsade om att det fanns ett industriområde söder om Jönköping med bl.a. ett släpvagnsföretag.
Kvart över fyra (obs! fredag eftermiddag) hittade vi företaget och dörren var fortfarande öppen. Vi klev in och bad till gud att vi kommit rätt.
Det visade sig att vi hittat rena himmelriket för den som var på jakt efter pinnbultar. Via registreringsnumret på släpet och ett frenetiskt bläddrande i kataloger lyckades Anders Sjöström och hans hjälpsamma kollegor hitta rätt i pinnbultsdjungeln.
Saken blev inte sämre av att Anders sen hjälpte oss att få fast bultarna.
Racern lastades, hjulbultar drogs åt en extra gång och vi rullade vidare till besiktningen som tack och lov blev problemfri.
Klockan nio på lördag morgon var det dags att börja gasa. Efter "showstart" på Stora Torget styrde vi till SS1. Där kändes bilen så konstig att vi trodde det var punktering bak. Turligt nog fick senare vi låna en lufttrycksmätare av Fredrik Hellman i bilen bakom. Det visade sig att vi kört med 2,5 kg runt om. Inte så smart.
Beklagligt nog blev även efterföljande sträckor en tidsmässig katastrof. Efter den relativa framgången i Falckpokalen där vi hade en del bilar efter oss och dessutom slog Anders på alla sträckor utom den sista, där vi körde av 600 meter före mål, var rollerna nu ombytta. Anders och de flesta andra tvålade till oss på alla sträckor. Som framgår av filmerna var det fegkörning på trean mest hela tiden i stället för att peta i fyran och hålla kvar i de oftast snabba kurvorna (många fyror och även femmor och sexor).
Förmodligen satt smällen i Falckpokalen kvar i bakhuvudet. Vi tröstade oss med att vi fått 10,5 mil väbehövlig träning både i rattvridande och notsamarbete.
Nästa tävling blir Kullingstrofén i Herrljunga den 21/7. Bosse är utomlands då så jag är på jakt efter en notläsare. Om det låter kul så ring mig på 0708-741819. Vi hoppas ha hittat något ställe där vi kan träna fullfartskurvor innan dess så tempot kommer förhoppningsvis att vara bättre.
Resultatlista
|
