Racern polerad för att minimera luftmotståndet

Väl framme vid Tiwäga Vandrarhem i Laxå såg det ut som tävlingen redan startat. På parkeringsplatsen stod tre uppallade gula Volvo Originalare, massor av folk klättrade under och över bilarna och det ljuva ljudet av smattrande mutterdragare fyllde våra rallyöron. Det visade sig att familjen Fransson på sin väg från Vännäs svängt förbi SELLHOLM TUNING i Köping och hämtat ut nyrenoverade stötdämpare. Emil (konkurrenten och segraren från Vännäs Plåt Rally) trodde att han därmed fått ett övertag men jag förklarade att min nypolerade bil glider så lätt genom luften att vi vinner minst en sekund per kilometer.

Tiwäga Vandrarhems ägare Göran Werner underhöll Bosse med berättelser från tiden då han fungerade som
"Kamrerare" i F.d. Bryggareämbetets i Stockholm Pensionskassa. Hjälp med bäddningen ingick i servicen.       

Tävlingsdagen infann sig och med den den vanliga samlingen av fjärilar i magen. Varför uppstår alltid denna nervositet? Ingenting kan väl gå fel? Finns det något enklare än att damma fram mellan trädstammarna med fullt varv på högsta växeln? Några timmar innan start fick vi annat att tänka på än fjärilarna. Det visade sig nämligen att den andra servicen skulle genomföras på en annan plats än den första. Utan egen servicepersonal hade vi ingen som kunde flytta servicebilen och utrustningen. Beslutet blev att använda serviceplats ett (efter SS2), tanka där så att det räckte in i mål och hålla tummarna för att inget otrevligt inträffade med bilen.

Mälaröarnas MK ägde serviceplatsen. Från vänster: Jenny, Stefan, Kalle, Anders, Johan, Ola,
Olas kompis, Åke (sittande), Bosse, Christer och Mathias.                                                                          

I bilen framför oss startade Emil så hans tider skulle vi ha stenhård kontroll på. Första sträckan på 9,7 km var rätt spårig men vi tyckte att det gick hyfsat. Tiden blev 6.25. Fyra sekunder efter Emil. Andra sträckan (4,8 km) var hård och bra. Bosse var lite sen på några ställen men både notläsande och körning stämde annars bra. Med tiden 3.17 slog vi Emil med tre sekunder. Vi låg nu en sekund efter Emil.

Bilen hade misstänt några gånger på SS2 och på servicen gick vi runt och frågade om troliga orsaker. Den vanligaste teorin var att vi hade för lite soppa så att förpumpen sög luft i vissa lägen. För att vara på säkra sidan fyllde vi på så att vi fick en marginal på 15 liter,

Till nästa tävling: SLÅ PÅ HALVLJUSET ingraverat i ratten

Tredje sträckan var hela 14,7 km och här hade vi bestämt oss för att avgöra det hela till vår fördel. De återstående sträckorna var nämligen bara 3,3 respektive 7,1 km långa. Planen grusades tyvärr omedelbart då det visade sig att jag glömt att koppla in intercomsladden och inte hörde ett skvatt. Efter en alldeles för lång tid i halvdant tempo saktade jag ner så mycket att jag vågade släppa ratten och koppla in sladden. Tiden blev 9.50 och vi tappade 13 sekunder till Emil.

På nästa sträcka tog vi in en sekund men i vanlig ordning gick det alldeles för sakta på sista sträckan och vi tappade ytterligare fyra sekunder.

Klicka på den sträcka du vill se

Väl i mål följde en nervös väntan vid resultattavlan. Vi hade koll på Emil men hur låg vi i förhållande till de övriga 22 startande? Av de fem som kommit i mål låg Emil först och vi på andra plats. När nästa fem resultat kom upp visade det sig att Mikael Gustavsson med codrivern Stefan Gustavsson från Degerfors RC tagit över första platsen. Emil nu på andra och vi på tredje. Höll den placeringen skulle vi få var sin tjusig pokal plus att jag dessutom erövrade en av de tre poäng som krävs för att klassa upp sig till B-förare. Efter en i vårt tycke evighetslång väntan visade det sig att ingen pressade sig in före oss och lyckan vart total. Tredjeplats och uppflyttningspoäng. Vilken triumf!

Dagens gladaste tredjepristagare?

Samtidigt som vi tackar Laxå MK för en rolig tävling vill Bosse och jag i all vänlighet varna Emil inför Sydrallyt. Vi kommer med nypolerad bil och inkopplad intercom..

Resultatlista