Nu var det dags för andra försöket med KICKASS II. Skepptuna MK bjöd på 32 km SS i sin Midnattsspecial som ingick i Stockholms DM. Frågan var om vi efter det blygsamma framträdandet i Sydrallyt nu skulle få upp tillräckligt tempo för att ta en fullpoängare i DM. Visserligen har minnesfunktionen vissnat med åren men risken fanns att det skulle dröja ytterligare ett par tävlingar innan smällen med KICKASS I bleknat bort tillräckligt för att den lustfyllda attackkänslan skulle infinna sig.
Första sträckan gick så där men vid snacket inför tvåan visade det sig att vi tagit några sekunder på våra som vi förmodade huvudkonkurrenter om DM-poängen nämligen klubbkompisarna Robin Nyberg och codrivern Valkyria Edlund. Visserligen ledde Stefan Edlund (även han från Mälaröarnas MK) serien men han brottades med en svår förkylning och borde inte utgöra något hot. Supertalangen Patrik Dybeck från SMK Gävle hade som vanligt tvålat till oss alla rejält (surprise, surprise) men vi beslöt oss för att negligera hans tider. Nu hör det till saken att vi av olika anledningar missat alldeles för många DM-tävlingar för att ha med årets totalseger att göra men det skulle ändå kännas fint att visa var skåpet skall stå i ett och annat gästspel.
Andra sträckan var vi nöjda med (se film längst ner på sidan). Visserligen missade undertecknad en växling (den f.........e 5:e växel gick i i st f 3:an) och Bosse var borta i noterna en kort stund pga av att undertecknad började filosofera om stenar i innerkanten men för övrigt satt noterna rätt. Vi vågade därmed hålla Pelle i botten på fyrans växel under större delen av det avslutande snabba partiet. Efter sträckan påpekade Bosse försynt att jag borde lära mig att hålla snattran på specialarna. Väl framme vid service efter tre sträckor inträffade den verkliga sensationen när vi jämförde tider med Robert Nordin som är den erkänt snabbe ålänningen tävlandes för MK Rimo. Vi låg sekundlika! Lika med den givne tvåan efter omöjlige Patrik Dybeck fick hornen att växa. Nu j....r skulle det köras rally. Två minuter senare var det inte lika roligt längre. Då visade det sig att man strukit 2:a sträckan pga av en avkörning som krävde räddningspersonal och vi var plötsligt 8 sekunder efter Robert.
Dessutom ryktades det om att de olycksdrabbade var klubbkompisen Stefan Eklund med dottern Johanna bredvid sig. Senare fick vi höra att bägge lyckligtvis haft HANS-skydd. Johanna var oskadad medan Stefan hade fått en kotfraktur och måste stå ut med gipskorsett en tid framöver. När vi språkades vid dagen efter var han vid gott mod men konstaterade att det nyligen påbörjade bygget av ny bil förmodligen kommer att dra ut på tiden.
Då transporten från service till fjärde sträckan var kort beslöt jag att sätta på mig HANS-skydd och hjälm redan innan transporten för att slippa eventuell stress med detta moment strax innan sträckan. Beslutet visade sig var mindre smart av två anledningar. För det första begränsar skyddet möjligheten att vrida knoppen i sidled vilket medförde att passerandet av korsningar blev väldigt äventyrligt. Den andra missen visade sig först när vi var igång på specialen och kan beskådas i nedanstående video. Tyvärr syns det inte så bra men bilen fylldes av en grå rök, förvirringen ökade gradvis och till slut kände vi oss som Gustav II Adolf när han försökte få ordning på saker och ting i dimman vid Lützen. Det visade sig att jag pga hjälmen inte märkt att min sidoruta var nervevad, Med en stark kuling från babord medförde detta att en stor del av det damm som drogs upp av vänster framhjul hamnade i kupén.
Det enda positiva med sträckan var tiden 2.05. Det var faktiskt "bara" var 5,9 % efter Dybeck trots att dammångesten fick undertecknad att bromsa minst 100 meter för tidigt inför första höger trean, missa att lägga i fyran på det snabba partiet efter nästa vänster tvåa, stå nästan stilla i höger ettan efter Bosses dammrelaterade notstrul och sen försöka acca på trean i stället för att peta i tvåan. Det är tydigen bra krut i KICKASS II.
Sista sträckan var inledningsvis rätt mjuk men inte sönderkörd. Vi tyckte att det gick bra men så var inte fallet. Tiden 5.37 var 14 sekunder efter Robert Nordin. Av detta lärde vi oss att på mjuka spåriga sträckor måste man våga lita mer på att man blir kvar i spåren även om man tror att bilen skall flyga till skogs.
Summa summarum blev resultatet en 5:e plats bland B-förarna men vi lyckades tvåla till alla Stockholmsförare inlusive 2 A-förare i DM och tog full poäng vilket vi självklart var mycket nöjda med. Nöjd var även Lasse Lindqvist som lotsad av Hans-Åke Flink kom femma i A-förarnas trimmade klass och dessutom var snabbast av alla bakhjulsdrivna ekipage genom att slå storheter som Göran Nilsson Waxholms Mk och Hans-Åke "Hojen" Jansson MK Rimo. Ytterligare en klubbkamrat som visade framfötterna var Ola Parkheden med codrivern Christer Carlsson som i sitt första år som A-förare nu kom nia av de 33 startande.
Avslutningsvis ett stort TACK till Skepptuna MK som lyckats med bedriften att arrangera en tävling i närheten av Stockholm med klart godkänd längd och kvalitet på specialsträckorna.
In-Car Filmer:
SS 2
Resultatlista
Ställning i Stockholms STD Cup
Ställning i Stockholms B Cup |
av 
