|
Måste inledningsvis erkänna att jag inte tagit allt prat om den globala nedkylningen på fullt allvar. Påståenden om att all vetenskap tveklöst pekar i denna enda riktning har fått larmklockorna att ringa hos denne gamle skeptiker. Nu måste jag dock efter månader av iskyla sträcka vapen och inse att istiden närmar sig med stormsteg. Här gäller det att acceptera fakta och anpassa sig därefter. Nedan följer en beskrivning av hur den personliga utrustningen skräddarsytts för att skydda mot den obarmhärtiga kylan i Västerbottens rallyskogar.
 
Vi klär oss naturligtvis enligt flerskiktsprincipen. Närmast kroppen dubbla tröjor, kallingar och strumpor av äkta jämtländsk ull. En speciell ylleversion av balaklavan är beställd. Ovanpå detta drar vi på oss en trelagers sparkdräkt och värmeisolerad hjälm. Golfhandskarna och boxardojorna får enbart användas inne i den uppvärmda kupén.
Ovanstående bild ger ytterligare ett axplock ur floran av överlevnadsdetaljer: dunjacka, handskar, överdragsbyxor från slalomvärlden och supervarma skor. Enligt totalförsvarets beräkningar skall detta rädda våra liv i ner till minus 40 grader om räddningspersonalen når fram inom 5 timmar. I min högra hand syns den kanske viktigaste komponenten som är en telefon med Telias abonnemang vilket är det enda pålitliga i urskogen. Ölflaket under vänster arm skall ej medföras i bilen. I brist på egen servicepersonal kommer detta innan tävlingen startar att skänkas till servicekillarna i något annat team. Med någon att ringa till maximerar vi därmed telefonens nyttoeffekt.
Vännäs MK sparkade traditionsenligt igång Sverigeserien med sin välarrangerade dubbeltävling i slutet av januari. Vad sägs om denna mix av ingredienser: "Två träningssträckor på fredagen, budgetboende fixat, fri tillgång till verkstadslokaler med lyftar, förhållandevis låga startavgifter och sist men inte minst den västerbottniska hjälpsamheten och vänligheten uppvriden till maxläget"? Inte dåligt. Enda missen var att man snålat på offergåvorna till Kung Bore som därför visade sitt missnöje genom att ej bottenfrysa vägarna. Med vissa undantag höll dessa ändå hyfsat då man i år klokt nog endast körde en gång per sträcka.
Så var det då dags att leverera efter träningen hos Anders Banger. Första sträckan i anslutning till serviceplatsen hade lämpligt nog samlat en ansenlig publik. Nu skulle vi visa hur man kör bil. Vad blev då resultatet? Jo, hör och häpna! Efter att ha lusläst resultatlistan minst femtioelva gånger kan nu följande följande fullt sanningsenliga fakta släppas till offentligheten: " I detta getingbo med 52 startande bestående av toksnabba norrländska vinterspecialister kompletterat med gräddan av eliten från söder slog vi 10 A-förare, körde jämt med 2, hade endast 2 B-förare framför oss och ingen C-förare". Det hela kan avnjutas i nedanstående sekvens.
Nästa punkt på programmet var klassikern Brännlandsåsen. Den hade vi kört både 2008 och 2009 så planen var kristallklar: "Flat Out". Möjligen skulle vi släppa något innan vänsterettan där Thomas Lahti (NMS Boden) mötte sitt Waterloo förra året. En viss varsamhet var även att rekommendera någonstans i slutet där ett osynligt gupp åtföljdes av en vänster tvåa. Vi tyckte att det gick bra men tiden blev fyra sekunder sämre än förra året. I stället för att knäckas av detta vaskade vi blixtsnabbt fram två trovärdiga bortförklaringar:
- Extremt mycket halare i år
- Förlorade massor av sekunder när vi med kanske överdriven hänsyn puttrade förbi Patrik Dybeck (SMK Gävle) där han parkerat vid sidan av vägen
Tredje sträckan blev tyvärr ingen höjdare. Plötsligt kändes det svårt att köra rally. Körningen blev avvaktande och väl i mål kände vi på oss att vi inte uträttat något storverk. Något nedtryckta i dojorna lyckades vi dock mot all förmodan rycka upp oss och i mörkret komma igen på den snabba Braxelesträckan. Tiden 6.16 på de dryga 10 kilometrarna gav en snittfart på 96 km/tim och var "bara" 14 sekunder efter sträckvinnaren Robin Brandel (Rasbo MK). Även om detta inte fick våra hjärtan att svälla av stolthet så var vi rätt nöjda då varken mörkerkörning eller snabba avsnitt tillhör vår "cup of tea".
Även på sträcka fem togs det i för kung och fosterland vilket gav en knappt godkänd tid. Sjätte och sista sträckan som till större delen gick på sjöis blev ingenting att skriva hem om. Efter inledande notstrul och pinsamt lågt tempo på isen beslutade Bosse att jag fick klara mig själv tills vid nådde landbacken. Förmodligen klokt. Tror faktiskt att farten ökade när jag körde enbart på känsla.
Summan av kardemumman blev en elfte plats bland de fjorton B-förarna och en hedrande andraplats hos de åtta gentlemännen i Old-Boys cupen.
Då den framgångsrika första sträckan även skulle köras på söndagen skruvades ambitionsnivån upp rejält. Varför inte slå hela bunten där? En sträckseger i Sverigeserien skulle onekligen pryda sin plats i mitt rally-CV. För att öka chansen la vi på sprillans nya däck bak.
Klart för start. Med fräscha spikar i bakdäcken la jag varvet på 3500 i st f det normala 3000. Nu skulle vi kasta oss iväg som en hungrig tiger. "5 4 3 2 1 KÖÖR". VAD NU DÅ? DET HÄNDER JU INGET. TYPISKT! BILEN HAR PAJAT! Efter att ett antal dyrbara sekunder slösats bort på katastroftänkandet insåg jag att det helt enkelt var halt, sänkte varvet och vi smög iväg.
Fadäsen på första sträckan bleknade dock snabbt bort i jämförelse med det totala bottennappet på den andra. Där kunde man inte ens tala om låg fart. Det fanns över huvud taget ingen fart alls. Märkligt och bekymmersamt. Min rallyterapeut kommer att få jobba hårt för att få mig i tävlingsdugligt skick igen. Trots att vi insåg att tävlingen resultatmässigt var över för vår del kunde vi inte undgå att ha roligt på den efterföljande häftiga Hössjöbergsträckan. Nedan ser vi en bit där jag höll på att klanta till det när en avkörd bil dök upp lite väl snabbt. Extra generande med tanke på att jag alltid brukar skryta med hur försiktigt jag kör förbi mina stillastående olyckskamrater.
Trots söndagens fiaskobetonade insats återvände vi till Stockholm placerade på andra plats efter två tävlingar i Sverigeseriens Old-Boys Cup. Inte så illa. Samtidigt som vi tackar Vännäs MK för två perfekta tävlingar vill vi även tacka Tobbes Rallyteam för service, vänligt bemötande och det telefonnummer som vi lyckligtvis inte behövde använda innifrån rallyskogen.
PS
Enligt min fru har mitt fallerande närminne orsakat en smärre felaktighet i det inledande klimatrelaterade resonemanget. Det var tydligen på 1970-talet som världen skulle gå under pga av den annalkande kylan. För tillfället hävdas det att uppvärmningen kommer att radera ut mänskligheten.
DS
In-Car Filmer:
Resultatlista lördag
Resultatlista söndag
Ställning i Sverigeserien |
