Besättningen gör Hjälm På inför SS3. Observera den djärvt placerade kameran.
Fjärde deltävlingen i Sverigeserien utkämpades på 4,5 mil återuppväckta klassiska sträckor i Kilsbergen. Beklagligt nog hade team Tom Hansson Rally ännu inte återuppväckts ur den förlamning som taklägget i Hälsingland orsakade. Noggranna studier av rallyhistoriken visar att teamet vid allvarliga krascher kan behöva upp till ett halvårs mental konvalescens innan gaspedalen åter hamnar i sitt rätta läge. Följaktligen har vi statistiskt sett några månader på oss att hitta farten och därmed släpper vi detta känsliga ämne för tillfället och ber att få återkomma till hösten om problemet kvarstår.
På den rent underhållningsmässiga fronten kämpar vi dock hårt för att ligga i utvecklingens framkant. Vårt senaste projekt är att använda två kameror där vi bjuder på rena WRC-känslan genom att synkronisera kamerorna, använda ljudet från kupékameran och växla mellan bildvinklarna vid lämpliga avsnitt. För att ge våra kära konkurrenter chansen att hänga med i utvecklingen kan vi tipsa om att tekniken finns beskriven i kapitlet om Multi Camera Editing i Adobe Premiere Pro Bible. Resultatet av ansträngningarna visas i följande video och där framgår att det krävs en del justeringar av bl a kamerans stabilitet. Det enda som sen saknas är FARTEN men den skulle vi ju inte prata mer om och enligt tidigare statistiska analys kommer den senast till hösten i version 2.0.
Alla som såg reportaget från Bresontrofén noterade att Andreas Liljeberg som debuterade i codriverrollen hade en rent utomjordisk precision i sitt notläsande. Nu kan jag glädja alla mer "normala" kartisar med att även Andreas har en mänsklig sida. Två rejäla tabbar registrerades och dessa släpps nu till offentligheten med Andreas tillstånd då den första är lärorik och den andra helt enkelt rolig.
Tabbe 1: Vid infarten till tidskontrollen inför SS1 drabbades Andreas av hjärnsläpp, fick för sig att vi var sent ute och skyndade in oss med resultatet att tidskortet lämnades över tre sekunder för tidigt. Trots utbildning vid Kungliga Tekniska Högskolan hade han räknat fel på en minut. Den som kan sina regler vet att detta innebär 20 sekunders tidstillägg. Det lärorika består i att föraren upplevde händelsen som världens undergång. 20 SEKUNDERS TIDSTILLÄGG INNAN VI ENS HAR STARTAT. JAG TROR JAG DÖR. ALLT ÄR FÖRLORAT. Denna reaktion visade sig vara något överdriven då det så småningom framgick av resultatlistan att vår 17:e plats bland de 25 startande skulle blivit en 16:e utan tidstillägget. Knappast något som märkbart tynger mitt Rally-CV.
Tabbe 2: Ta en titt i följande videosekvens. Andreas försöker upprepade gånger att varna för en H2- efter V2+ men får bara ur sig några märkliga läten. En annan rätt intressant grej tycker jag mig observera och undrar om läsekretsen instämmer. Tycker att vi dammar på rätt bra innan abrovinken med H2- men att det sen ser betydligt tamare ut. Tyder på en mental svaghet som kommer att åtgärdas.
För övrigt fanns inget att klaga på utan alla noter satt på tiondelen rätt och dessutom gjordes upprepade tappra försök att vitalisera chauffören på tremilasträckan vilket kan beskådas nedan.
I följande video från slutsträckan bekräftar snacket vid målgång att den rätta farthungern inte var på plats.
Utan att vilja skylla ifrån oss måste vi ändå visa följande incident vilken inträffade redan efter 1 km på tremilasträckan och fick en hämmande effekt på förarens körhumör. Då teamet inte har obegränsade resurser kändes det något knäckande att se den nyss inhandlade kameran flyga till skogs med 120 km/t.
Den vakne tittaren kanske undrar hur vi i detta reportage kan visa filmer från en kamera som försvann. Svaret är att vi efter målgång återvände till sträckan och hoppades hitta platsen i fråga. Själv hade jag ett vagt minne av att det var i början på sträckan i en vänsterkurva vilket inte var till mycken hjälp då det visade sig finnas rätt många vänsterkurvor. Då visade Andreas sina intellektuella framfötter och föreslog att vi skulle titta på filmen i den kvarvarande kameran. GENIALT! Vi lyckades lokalisera positionen för separationen på metern när. Därefter släppte vi lös vår ivrige serviceman Bo Klerne (SMK Örebro) som är känd i golfkretsar för att envist spåra upp sina och andras bollar. Efter en kvart hade han nosat upp kameran som trots att den var kantstött fungerade perfekt.
