"Är peak Tom Hansson Rally passerad? Väntar snart tystnaden och den eviga vilan?" Tankar av denna dystra karaktär dominerade under den allt annat än muntra hemresan från Hofors där sjätte DM-tävlingen ägt rum. Det hela började annars mycket positivt då släktingarna Inger och Tommy Lundmark i Gävle bjöd på övernattning och förstärkt frukost med bl a en riktig höjdare i form av rostat bröd med purjolök, stekt bacon och ägg. Måltiden blev inte sämre av att Tommy underhöll med detaljerade beskrivningar från sina segelflygaräventyr. Tekniken att fånga uppvindarna längs Åreskutan genom att doppa vingen för att kunna hålla sig nära berget framstod i våra öron som en smula dumdristigt. Tommy å sin sida hade svårt att inse tjusningen i att som vi riskera bil och hälsa genom att dåna fram på en grusväg i skogen.
Tidig lördag morgon. Andreas Liljeberg, Inger och Tommy Lundmark poserar inför vår avfärd från Gävle till Hofors.
Det kanske förvånar många att trogne codrivern Bosse Lindgren lyser med sin frånvaro. Anledningen är att han hintat om ett scenario där han och brorsan Kjelle sitter i en egen bil nästa år. I syfte att trygga överlevnaden för team Tom Hansson Rally har därför entusiastiske servicemannen Andreas stigit i graderna och kan numera kalla sig codriver. Tanken är att årets sista tävlingar skall trimma ihop den nya konstellationen med målet att genomföra en seriös satsning i DM 2012. Mer om Andreas hittar ni på hans nyligen ihopsnickrade hemsida där ni upptäcker att han även påbörjat en karriär som rattvridare.
Calle Fincken (Värmdö MK), Christopher Tottie (MMK), Andreas, Jessica o Marcus Johansson (Fredriksbergs MK)
Vi kan härmed utfärda en varning till alla team där man planerar att uppgradera servicemannen till codriver. Ett lika obehagligt som oväntat problem uppstår: TEAMET SAKNAR PLÖTSLIGT SERVICEMAN! I Hofors löste problemet sig galant genom att Totties pappa Ulrik även tog oss under sina vingars skugga. Tusen tack!
Vår räddande serviceängel Ulrik Nilsson flankerad av Kenny ? och vår högt vördade ordförande Stefan Edlund.
Ulrik hade även vänligheten att förklara den spännande situationen i DM där vi inte var helt uppdaterade. Vi trodde att omöjlige Niklas Karlsson (Värmdö MK) var given segrare i standardbilsklassen. Så var också fallet men det vi missat var ställningen i fria klassen för B-förare. Trots att det där är tillåtet med trimmade och även fyhjulsdrivna bilar låg vi otroligt nog tvåa med Ulriks son Tottie på första plats men inom räckhåll. En seger där skulle förutom ära och berömmelse ge fria starter i alla DM-tävlingar nästa år. Tottie måste med andra ord besegras till varje pris. Tävlingen bestod av tre sträckor på ungefär 5, 16 och 16 km och med startnr direkt efter Tottie hade vi bra koll på läget.
Första sträckan gick inledningsvis hyfsat men i en H4- dök vi in för sent, hamnade i rullgruset och bilen ville lämna vägen i riktning mot den otäcka storstenen. Det hela redde upp sig men hade förmodligen en negativ inverkan på efterföljande framfart då föraren har ett starkt kontrollbehov och inte ville uppleva fler incidenter där bilen gick sin egen väg. Trots detta slog vi Tottie med 4,9 sekunder. Verkade märkligt på en så kort sträcka och mycket riktigt såg vi dem snart stå och rota under huven. En tändkabel hade lossnat.
Andra sträckan var skräddarsydd för förare som efter långa raksträckor gillar att att hålla kvar gasen i botten i den väntande 4:an. Undertecknad tillhör tyvärr inte den kategorin. I stället noterade Andreas (detta är en hemlighet som absolut inte får spridas vidare) att undertecknad släppte gasen ett antal gånger även inför 5-. Han hävdar också att jag vid ett tillfälle även bromsade men det får bara inte vara sant. Vi var rätt säkra på att Tottie slagit oss och blev glatt överraskade när marginalen inte var mer än 4,8 sekunder. Innebar att att vi ledde med 0,1 sekunder inför slutsträckan.
Snart dags för start på sista sträckan. Jag distraherarar Tottie samtidigt som Andreas släpper ut luften ur vänster bakhjul.
Inledningsvis hade slutsträckan samma karaktär som den svåra andra sträckan men på slutet blev den roligare. Kurvorna kom slag i slag, föraren piggnade till och tempot ökade. Resultatet av Tottie-kampen framgår av följande video:
Vi gratulerar Tottie och Calle till segern med 0,9 sekunder i vår interna kamp. När vi är i gratulerartagen måste även klubbkamraterna som vi KROSSADE i EMK-Kannan hyllas då de inte helt oväntat tog revansch. Conny Larsson och Dan Gustavsson slog oss med 14,7 sekunder medan Ronnie Lönn och Mats Höjer nöjde sig med en tiondels sekund.
Det miserabla resultatet innebär förmodligen att vi är ute ur DM kampen. Trots detta går faktiskt livet vidare och redan nu på lördag den 1/10 står vi på startlinjen i Nora Trofén.
PS
Vi kan härmed kungöra att codriver Andreas ansvarsområde har utökats. Tidigare har detta varit strikt begränsat till att rabbla noter. Med tanke på hans ännu begränsade erfarenhet av skogsåka har han varit strängt förbjuden att lägga sig i förarens göranden och låtanden. Utrop typ "HÅLL KVAR" , "DET GÅR", "HÅLL I" har ej varit tillåtna. Med tanke på förarens fega hantering av snabba kurvor skall dock Andreas fortsättningsvis tillåtas att ge skarpa tillrättavisningar om gasen släpps innan kurvor från 5- och uppåt. Det finns även planer på att han skall få lägga sig i hanteringen av 4:or men detta avgörs först på kommande teammöte.
DS
